loggbokmariesoderberg

Idag kom "filmstjärnan" på besök till mig på skolan. Det är alltid lika roligt att möta henne. Min "sötnos" ,eller ?min? men, ja ni förstår kanske.
Ska försöka förklara.
Jag vet att någon  omvårdnadsteoretiker beskriver dessa möten i sina teorier om omvårdnad. Ska se om jag hittar vad vederbörande heter. Gissar på Parse.
I mötet med en annan människa, som behöver ens hjälp, finns inte mina intressen utan mötet sker mellan oss. Varken enbart i den hjälpsökande eller i den som ska vårda.
I coaching beskriver man det som att inte tänka utan vara i nuet och ta in den andra människan. Att inte vara i huvudet med sina egna tankar. Som bara räknar ut vad du ska säga här näst. Eller vad du tycker om det du hör. Och då är du "lost " som behandlare.
Våga gå på magkänslan, vara ödmjuk men ändå klar med vad man "ser".
Övning ger färdighet, läs gärna "giraff språket" om terapeutens hållning. Sedan gäller det att våga vara sårbar själv som behandlare, för när du skyddar dig, så tänker du, och då är du "rökt".

Kärlek blir bara mera ju mer man använder den, den tar absolut inte slut. Våga pröva./ Marie